Vem tar den första Dagens bild?

Visst gillar du schyssta bilder? Sådana där som bara får en att känna: ”Jag vill också vara där!” Vi på Addnature äskar de där inspirerande bilderna och skulle vilja se mer av dem. Jag har en förhoppning att vi en gång om dagen ska kunna publicera en outdoorbild, en Dagens bild, från våra läsare. Jag tänker mig det inte som en tävling, utan snarare en plats där duktiga fotografer kan visa upp sina alster och inspirera andra. Vill du vara med? Skicka din bild och lite bakgrundsinformation till johan@addnature.com

Brädåkare klarar lavin med lavinryggsäck

Häromdagen lyckades den professionella snowboardtjejen Meesh Hytner lösa ut en lavin, i närheten av Montezuma i Colorado. Hon drog sin airbag-ryggsäck ( i detta fallet en BCA Float 30) och om det exakt var den som gjorde att hon slapp bli begravd, eller om hon ändå skull ha klarat sig känns onödigt att spekulera kring. Hon bar en lavinryggsäck. Hon utlöste sin airbag. Hon slapp bli begravd. Här är filmen.

Att välja underställ

För att hitta rätt underställ bör du utgå från den aktivitet du ska göra. Ska du köra stenhårt, ska du växla mellan aktivitet och stillastående, eller ska du vara mycket stilla? När du sedan väljer material och plagg ska du titta på materialets förmåga till andning (förmågan att släppa igenom vattenånga), förmågan att isolera, förmågan att torka och förmågan att behålla passformen. Och kanske, för den som bryr sig om sina medmänniskor, förmågan att hantera dålig lukt.

Merinoull

I de flesta fall är merinoull det bästa valet för ditt underställ. Det är ett material som har ullens alla fördelar. Den har antibakteriella egenskaper som gör att den kan bäras länge utan att börja lukta illa. Den har en otrolig andninsförmåga och dess ihåliga fibrer gör att den isolerar även när plagget är vått. Genom merinoullens långa fibrer, får plagget en lenare bomullskänsla som gör att det inte kliar och är bekvämt att ha på sig. Plagg i merinoull passar för aktiviteter där du växlar mellan stillastående och fysisk aktivitet, men också till väldigt stillastående aktiviteter.

Vissa plagg i merinoull har en ribbad textur eller är t.o.m konstruerade som ett nät. Det gör att det blir en tjockare spalt av stillastående luft (den som isolerar) och om plagget blir vått blir inte den exponerade våta ytan (den som leder bort värme) lika stor. Förutom textur så är förstås tjockleken av betydelse för hur varmt plagget blir.

Syntet

Det är först när det handlar om högintensiva aktiviteter som underställ i syntet har en en uttalad fördel gentemot merionullen. De är förvisso tätare än motsvarande tyg i merinoull, men de har inte lika hög vätskebärande förmåga, torkar lite snabbare men framförallt håller de passformen i vått skick.

För att kunna ha merinoull och ändå behålla passformen, blandar ibland tillverkarna in olika komplementmaterial. Icbreker har t.ex. in Lycra i vissa plagg, och Houdini blandar in silke i sin Airbornserie.

Nu handlar ju även underställ otroligt mycket om tycke och smak och hur kallt det faktiskt är, men om jag skulle försöka mig på att göra en rekommendation, skulle den se ut så här:

Alpin skidåkning – Merinoull i ca 200g/m2, gärna med nätstruktur

Längdskidor i spåret – Merinoull i ca 150 g/m2 eller syntet

Gå tur med skidor – Merinoull i ca 200g/m2, gärna med nätstruktur

Långfärdsskridsko – Merinoull i ca 200g/m2, gärna med nätstruktur

Pimpelfiske – Merinoull i ca 260 g/m2

Vinterlöpning – Merinoull i ca 150 g/m2 eller syntet

Och så till sist en film, för den som är sugen på att nörda in ännu mer på skillnaden mellan merinoull och syntet.

Surfresa med barn – ur ett logistikperspektiv

För lite drygt år sedan gick jag på pappaledighet. Sju månader utan att behöva jobba, var ju bara för bra för att inte hitta på något kul. Speciellt inte när tre av mina kitesurfkompisfamiljer hade fått barn samtidigt. Något kul förvandlades ganska snart till: fyra familjer i varsin surfbuss, längs Australiens västkust och på jakt efter bra vind och vågor.

När man ska ta med sig en bebis på resa kan det vara bra att fixa lillans pass innan man bokar flygbiljett. Och framför allt tänka på att om man ger lilltjejen mammas efternamn som ett så kallat mellannamn, finns det inte mellannamn i passet. Så oavsett vad skatteverket säger har den lilla två efternamn. Till synes små problem som kan orsaka stora problem och undvikas med lite framförhållning.

För själva resan hade vi med oss en mjuklift. Den använde både som handbagage och för att vår tjej skulle ha någonstans att sova. Hon hade ju redan passerat de 8 kg som var max för den lilla flygsäng som kunde riggas på planet. Men det gick ganska bra. Speciellt när det fanns platser över och den vänliga personalen på Thai Airways flyttade om folk så att vi skulle få en hel rad för oss själva. Över huvudtaget var det väldigt trevligt att flyga med barn … så fort man kom utanför Sveriges gränser. Utanför gränsen kände vi oss som VIP. Hemma på Arlanda kändes det mer som att vi mest var till besvär.

Surbussarna bokade vi genom Wicked Campers. De har ett löjligt dåligt rykte, men de var definitivt billigast. Och vi hade tur. Vi kanske inte riktigt fick en surfbuss utan snarare en minivan med övernattningsmöjlighet, men till skillnad mot våra surfkompisar, fick vi en riktig bil som aldrig hade några problem.. Wicked knöt också ihop oss med ett annat företag som kunde hyra ut barnstolar i två månader. Visst hade vi kunnat spara en massa på att köpa en bil, men vi tycker att det var värt att slippa risk och besvär.

Vi packade med välling för hela resan. Det var ett smart drag. I övrigt hittade vi bra barnmat på plats. Speciellt de små burkarna med kidneybönor. De kunde hålla en uttråkad bebis sysselsatt en lång stund under långa bilresor. Våra kompisar, som hade lite större bilar, skaffade en liten resesäng som de alltid hade uppe i bilen. Det hade varit smidigt om vi hade haft plats.

Från Perth åkte vi en runda söderut ner mot Margaret River och Albany, samt en vända norrut. Den norra rundan var schysst om man gillar flugor och extrem hetta. Ningaloo Reef var i och för sig imponerande. I allt övrigt var Margaret River platsen att hänga på. Med en trevligt klimat, ett vackert landskap, god mat och bra surf var det resans bästa ställe.

Under våra två månader hann vi med att testa de flesta former av boende. Vanligast var att ställa bilen på en campingplats, skogscamping eller parkering. Parkeringsplatser var inte helt optimalt eftersom det fanns risk att bli ivägkörd, men samtidigt gav det en skön känsla av luffarliv. Parkeringsplatserna har ofta en hygienanläggning så att det var nästan som en vanlig camping, men det var å andra sidan väldigt få som inte hade hotfulla skyltar. Våran 11-månaders låg mellan oss i bilen, på hotellet, i huset eller var vi nu för natten sov.

Skulle vi göra om resan idag tror vi att vi skulle ha valt att flänga runt mindre, att vi skulle ha stannat längre på de bästa ställena, kittat upp oss med ännu bättre friluftsutrustning för barn … men å andra sidan. Även om det var jobbigt ibland, var det en riktigt skön känsla att upptäcka en ny kontinent, med sin nya familj och en massa sköna surfkompisar … och få vågor som Surfers Point i Margaret River.

Island surfing

Jag har länge lockats av Island, men fortfarande inte lyckats ta mig dit. Några kompisar var där förra året för att surfa och kom hem med historier om sköna vågbryt, men ingen film. En hel del filmat blev det däremot för detta gäng Hawaiisurfare. De packade ner sina SUP:ar och tog med dem till Islands sköna vågbryt.