Från Kap till Kap – Del 4 av 6

Anpassa dig till den lokala kulturen.

Julafton. Vi har precis bytt presenter i Sudans huvudstad Khartoum.
Här gäller islamisk sharialag. Jul och nyår till trots så är skinka och alkohol olagligt, men vi är lika glada
ändå. Alex ska ut på en rundtur i staden, tar på sig sitt färgglada linne som han köpt i Stockholm precis
innan avresan. Perfekt linne att ha i ett varmt land som Sudan, där medeltemperaturen är 45 grader när
vi passerar. Tur att det är vinter. Andra personer i Alexanders närhet gillar inte hans linne lika mycket. En
man kommer fram till honom: ”Do you want to die? People will kill you with those clothes?” Alexander
fattar ingenting. Dö? Av ett linne? Alla människor runt omkring honom kollar snett. Han visar hud! Med
snabba steg går han tillbaka till hotellet. Linnet får användas en annan gång istället.

Detaljerna räknas.

Varför åt jag den där halvkokta geten som det fortfarande fanns päls på? Varför?
Kanske för att det var det enda som fanns att äta inom en 50 mil radie i öknen i Sudan. Men det får jag
sota för nu. Mitt i natten börjar det bubbla i magen. Nu har geten vaknat till liv och vill ut, men denna
gång i vätskeform. Snabbt upp! ”Ur vägen för i helvete!!”, skriker jag till Albin som blockerar tältets
utgång. Han vaknar med ett ryck och är på väg att grabba sin Leatherman-kniv innan han inser att det
är jag som måste ut. Albin flyttar sig, snabbt ut i sanden i öknen och lätta på trycket i min mage. Skönt…
Men, var är toapappret? ”Albin, var är toapappret?”, viskar jag ynkligt. Det finns inget toapapper. Det
enda som finns tillgängligt är min fina Wallander-bok som jag sparat ända sen Sverige. Jag har precis
börjat läsa den. Jag kan inte offra den. Jag får riva ut de sidor jag läst, riva ut de vita sidorna längst bak.
Likväl räcker det inte till. Jag springer ut och in ur tältet hela natten och när morgonen gryr är hela boken
nedskitad av min avföring. Nej! Min Wallander-bok! De kommande dagarna ägnar jag varje ledig stund
åt att fila bort torkade exkrementer från min kära bok. Till slut är den så gott som ny. Hädanefter har vi
toapapper med oss vid varje givet tillfälle.

/Nicklas

Nicklas Lautakoski är en äventyrare från Katrineholm. Han bloggar om cykelturer till Kina, bergsbestigningar i Mellanöstern eller som här på Addnaturebloggen: om en motorcykelresa från Kap till Kap.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s